En 30 år yngre tjej får mig att börja leva igen. Imorse grät jag av glädje…

En 30 år yngre tjej får mig att börja leva igen. Imorse grät jag av glädje… Ni kan vara lugna, vi har inte förlovat oss eller inlett nån annan galenskap. Men för första gången på länge har jag känt att jag kopplar av och trivs på riktigt. För 20 år sen kämpade min svärfar sina sista dagar mot cancer och för två år sen gjorde min ängel samma sak. Jag trodde då att det värsta hänt mig😣 men det kunde bli betydligt värre. Att 2016 var ett katastrofår för mig vet ju de flesta, men det hände även oväntade underbara saker på vänskapsplanet som räddade mig❤ 2017 var nog ett mellanår eller vad man skall säga. Jag gjorde trevliga saker och har lärt känna nya vänner men jag haft svårt att känna den riktiga glädjen. Jag ser skillnad på att ha trevligt vilket jag ofta haft. Nu till min unga vän Felicia. För 3,5 vecka sen satt vi och åt frukost på hotel Sign i Stockholm efter en trevlig kryssning.Jag hade berättat att jag var sugen på att åka till värmen några veckor och efter en kvart hade vi bokat resa till Kap Verde.. Nu är vi här sen några dagar. Några undrar säkert varför åker hon med honom ? Gamla gubben och vice versa ! Men det är inte så konstigt. Redan första gången vi träffades så fanns en kemi att vi kan nog gilla att umgås. Och så har det blivit. Jag är inte redo för nån ny relation än och Felicia är singel nu, men ingen av oss vill vara ensamma och vi gillar att hänga och har kul tillsammans. Och vi pratar om långt mycket allvarligare saker än motorsport (även om det händer ibland😉). Livet har så mycket viktigare saker att prata om. Slutligen det viktiga o tårarna… Jag har levt i 20 år med en ängel som led av reumatism och hade värk ofta. Vi tittade redan 1997 på boende i Spanien. Och planen har hela tiden funnits att när/om Albert blir stor och får eget boende köper vi nåt i värmen då även jag på senare år drabbats men inte som min ängel. Felicia lider också av reumatism och det gör ont i mig att höra då jag vet hur det hämmar ett liv. Så när hon imorse under morgonpromenaden säger -vad skönt att kunna gå så här utan att det gör ont. Då kom mina tårar av glädje. ❤ det är sånt som är oväntat underbart och ger mig energi. Så nu fortsätter vi göra ingenting utan solar, pratar, läser och bara är… Kram och glöm inte leva !🌞

Författare: ovantatunderbar

Man strax över 50 som levt med hustru, utflyttad dotter och en gravt funktionshindrad son. Under 2016 förlorade jag både hustru som förlorade mot cancer och sonen som hastigt lämnade oss. Jag kommer här försöka berätta min historia om hur det varit att leva, hur det är nu, alla frågor, ensamhet, nya vänner, relationen till gamla vänner mm mm

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s