Historia

Vem är jag ? Och vad har hänt ?

Född 1965 i Örebro, ekonom med bil och motorsportintresse.

Hösten 1997 insjuknade Camillas pappa i cancer och gick sen bort i Januari 1998, i början av november berättade han för mig att det ”var kört” och det sitter kvar i minnet..

Vi gifte oss år 2000 i Las Vegas, samtidigt får vår dotter diabetes.

2003 föddes Albert med gravt funktionshinder, inget blev som vi hoppats men Albert var en underbar unge och kunde sprida glädje trots sina alla begränsningar. Så vi har hela tiden levt ett aktivt liv och anpassat och skapat förutsättningar för ett så vanligt liv det går. Camillas ord var Albert är en del av vår familj så vi lever efter det !

Det har inte alltid varit enkelt med åtskilliga sjukhusbesök, operationer, anpassningar mm men när man sitter i situationen så löser man det.

2007 Miste Albert synen

2013 upptäcktes bröstcancer på Camilla ! Den totala chocken ! Efter tre operationer och en grym cellgiftsbehandling ansågs behandlingen lyckad och 2014 försökte vi ”ta ifatt” lite med tre utlandsvistelser mm

Våren 2015 upptäcktes spridning av cancern till höften och nu var det bara att inse att vår tid tillsammans var begränsad. Läkarna försökte ge oss hopp om upp till sex år, ja i vissa fall även tio medans vi ställde in oss på två, och hoppades på tre..

Redan i Augusti började det strula..och sen blev sakta sämre under hösten..

December var ett stort kaos, julen tillbringades på sjukhuset, Camilla fick bo hemma en vecka innan det tog slut på sjukhuset natten till Alberts födelsedag.

Jag skulle nu sörja samtidigt som jag skulle skapa ett nytt liv med Albert.Det gick bra med tanke på förutsättningarna. Att lära känna en ny själsfrände och en vänskap har fördjupats vilket underlättar oerhört !

Sen händer det ingen vill uppleva ! Att förlora sitt barn ! Den 10:e Juli sent på kvällen åker vi in till sjukhuset, på morgonen händer nåt så Jag tvingas säga farväl en gång till i år !

Att ha en god vän som står bredvid när nåt sånt här händer är obeskrivligt !

Efter det kommer ett nytt liv och det återges här…Uppskatta livet och det oväntade underbara !

Who am I ? And what has happened?

Born 1965 in Örebro, economist with car and motor sports interest.

In the fall of 1997, Camilla’s father fell into cancer and then went away in January 1998, in early November he told me that it was ”run” and it remains in memory.

We got married in Las Vegas in 2000,daughter diabetes.

In 2003, Albert was born with a severe disability, nothing was hoped for, but Albert was a wonderful kid and could spread joy despite all his limitations. So we have always lived an active life and adapted and created the conditions for such a normal life it goes. Camilla’s words were Albert is part of our family so we live by it!

It has not always been easy with several hospital visits, operations, adaptations, etc. but when you sit in the situation you solve it.

2007 Miss Albert’s views

In 2013, breast cancer was discovered at Camilla! The total shock! After three operations and a cruel chemotherapy treatment, the treatment was considered successful and in 2014 we tried to ”catch up” a little with three foreign visits etc.

In the spring of 2015, the spread of the cancer was discovered to the hip and now it was only to realize that our time together was limited. The doctors tried to give us hope of up to six years, yes in some cases even ten while we tuned in on two, and hoped for three.

Already in August it began to stray..and then slowly deteriorated in the fall ..

December was a big chaos, Christmas was spent in the hospital, Camilla had to live at home for a week before ending the hospital the night of Albert’s birthday.

I would now mourn at the same time as I would create a new life with Albert. It went well with regard to the conditions. Getting to know a new soul mate and a friendship has deepened which facilitates tremendously!

Then no one wants to experience! Losing their child! The 10th of July late in the evening we go to the hospital, in the morning something happens so I have to say goodbye again this year!

Having a good friend standing next to when something like this happens is indescribable!

.lägga till ytterligare en sida.

2 kommentarer

Josef Boberg skriver:

10 maj, 2017 kl. 20:33

Livet är ibland grymt och oförutsägbart – och Du är stark som fortfarande hänger med.

GillaGilla

Svara
Busiga mor skriver:

9 mars, 2018 kl. 00:20

Kram. Följer dig gärna på din resa i tiden. Stundtals kan det vara bästa terapin att få prata ur sig och dela med sig av glädje och sorg. Tack för att du delar med dig.

GillaGilla

Svara