Tre år av sorg o glädje och ett nytt liv.

Tre år av sorg o glädje och ett nytt liv.

Detta skrev jag för tre år sen.

Den har bilden togs i av camillas syster i höstas.
Trots, trötthet och smärta fanns leendet där.
Hur skall jag stå ut med att aldrig få se det igen ?
Vi skulle bli gamla tillsammans och åka till varma land där våra kroppar mår bättre.

Hur skall vi stå ut med att inte hennes kraft kvar ?
Hur skall vi fira Alberts födelsedag och Camillas dödsdag samtidigt ?
Vi har tillsammans kämpat för att Albert skall ha det så bra det går.
Vi har tröstat varandra alla de gånger vi fått tuffa besked (både abbe & Camilla)

Idag är det bara tomt, en oändlig saknad och oro inför inför en tråkig framtid…
Det enda positiva är att du inte lider längre.

Om ändå tårar kunde göra människor friska och levande igen..😢😢❤️❤️

Nu har det gått tre år och det gick först bra med Abbes operation o jag hade energi för ett nytt liv. Sen gick det framåt i 2,5 månader sen föll allt när Albert rycktes bort från mig och mitt ”liv” försvann. (Tack alla som fanns som stöd och extra ❤️❤️❤️till två som alltid fanns).

Men även om det tar tid så går det nog att leva ett nytt liv. Det gamla finns alltid kvar och många datum, händelser och många minnen men…

Det går åt rätt håll. Idag är Alberts födelsedag och när jag tänker tillbaka på denna bild så kommer tårarna såklart. Av flera skäl..

Men när jag och Jessica går på stranden och pratar så pratar vi om livet nu och vad som skall komma. Vi kommer ändå alltid ha alla minnen med oss och de har präglat oss och gett oss erfarenhet, empati och förståelse få andra har. Jag är tacksam de åren jag jag fick med Milla o Albert och att jag har en så nära relation med Jessica. Utan att ha varandra att prata med hade det inte gått.

Jag har bara ett liv, och jag som person är nytänkande och utvecklande så även om ett nytt liv låter lite skrämmande så är det bara framtiden jag kan påverka o leva i.

Och jag kommer kanske leva på ett annorlunda sätt och ingen eller inget är undantaget.. Kom inte och säg till mig att jag är för gammal eller för ung för att göra, umgås med, vara…Vill och kan jag åka cykel runt jorden med en 18 eller 101 årig vän/flickvän så gör jag det! Det viktiga är att den jag åker med Lever nu!

Nu skall vi dricka upp teet, gå ned och boka en hyrbil till morgondagens roadtrip (cab såklart,) och sen lägga oss vid poolen med en ny bok och njuta av solen med den viktigaste personer i mitt liv❤️

Bilden är tagen i Brasilien/Florianapolis 2004. Och ett minne vi bägge pratar om.

Så glöm inte att lev nu, uppskatta det och ha en bra relation till Era barn. Stor kram ❤️🏖️

P. S vi såg nu en snubbe som åkte skidor utför taket på ett hotel i alperna och säger där vill jag åka! Och Jessica svarar. – Jag med! Så vänta bara.😂😂😂🏔️🏠⛷️

Författare: ovantatunderbar

Man strax över 50 som levt med hustru, utflyttad dotter och en gravt funktionshindrad son. Under 2016 förlorade jag både hustru som förlorade mot cancer och sonen som hastigt lämnade oss. Jag kommer här försöka berätta min historia om hur det varit att leva, hur det är nu, alla frågor, ensamhet, nya vänner, relationen till gamla vänner mm mm Likaså aktuella tankar om livet och världen vi lever i...

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s