Nu sitter jag på ett hotelrum i Örebro efter en trevlig kväll och tänker tillbaka på ett år där jag upplevt mer än jag någonsin trodde jag skulle klara av.
För ett år sen var min ängel nyopererad och hade fått en stomipåse också. Smärtan i magen gav med sig och det fanns lite hopp när vi drack saft på nyårsafton. En sista vår och Albert skulle snart få sin livsviktiga operation och min förhoppning var att milla skulle få uppleva att det gick bra då den skjutits upp flera gånger av sjukdom.
Under och efter nyårshelgen fixade jag allt hemma ! Det var städning, frosta av frysen, kasta ut julen, köpa ny byrå mm flytta kläder, förbereda för hemkomst mm.Det var nog både ett sätt att lura sig själv för att skapa hopp men också ett sätt att visa Milla att vi inte gett upp.
23 dagar senare var det över…allt focus lades nu på att det måste funka med Albert och jag tycker själv vi var rätt duktiga på att rodda om så det blev så bra det gick.
Alberts operation sköts först upp men gjordes sen i april och det gick bra.Tre månader senare händer det ingen förälder vill uppleva ! Albert blir akut sjuk och jag har nu bara jessie kvar.
Att jag inte gått under helt beror på stöd från familj och vänner och främst då min dotter såklart då vi sitter i samma bubbla. Sen är de två fantastiska kvinnor som jag kommer vara vän med resten av livet ! Underskatta inte kraften i en mobiltelefon ! Och ett mess eller samtal när du som mest behöver det ❤ Direkt efter min ängels bortgång träffade jag min själsfrände och ungefär samtidigt blev en bra kompis en mycket god vän ! Deras stöd till mig och till viss mån att jag även kan ge lite stöd tillbaka kan inte annat än beskrivas som oväntat underbart !
Jag har under året köpt tre bilar, sålt en och gett bort en till förmån för motorsport utan gränser, varför då ? Varför inte ?
Jag har också haft after tax med jobbet, besök av vänner, varit i italien, Tyskland och Holland med vänner och jobb.
Det har gått upp och ned och har bitvis varit rent fördjävligt och jag har varit riktigt nära att ge upp..men då finns mina underbara vänner där..tack ❤
Men det går att leva vidare om man bestämmer sig tror jag ? Jag försöker umgås med vänner. Någon ny relation har jag ingen aning om när och om jag vill ha ? Det får väl framtiden utvisa..
Imorgon tänker jag åka till en fantastisk vän och fira nyår med hennes familj.
Jag önskar alla ett gott slut på året jag aldrig glömmer…
Kram
oväntatunderbar 
Tack så mycket PL! Bloggen hjälper mig att bearbeta det som har hänt.😢
GillaGilla
Man kan inte hela tiden fråga eller undra vad som har hänt, hur det var när de dog, vad Milla sa….
Tacksam för att du skriver det här.
Det kommer hjälpa dig/oss alla att bearbeta…att ta in all skit som har varit.
Jag saknar Camilla och Albert så jättemycket att det gör ont. Som för oss alla. Till Ida sa jag att jag ville gärna hälsa på de i himmelen och träffa Roland med…men Ida tyckte då ”men det går ju inte”…som jag hade sagt till henne förr.
KRAM
GillaGilla