14:e dec 2007 Då värsta dagen i mitt liv !

14:e dec 2007 Då värsta dagen i mitt liv !

Storyn om Albert del 7

Undersökningen i Eskilstuna visar att den ena hinnan släppt helt och den andra är på väg att släppa så vi måste åka till Örebro för att opereras dagen därpå.

Jag och Albert åker på eftermiddagen och checkar in på kvällen, duschar försöker sova. Jag minns inte varför jag åkte själv men det fanns säkert nåt skäl och vi förstod nog inte allvaret ?

Albert hade ont precis hela natten så jag sover inte många minuter.

På morgonen är det operation direkt på morgonen. Albert sövs och jag går ut och tar en kaffe,  Efter en stund (för fort) kommer läkaren ut och ber mig följa med in i omklädningsrummet då det var närmast och var tomt. Han sätter sig och berättar att även den andra hornhinnan släppt. Det gick alltså inte att göra något, Albert var nu helt blind !!!

Jag kan inte skriva detta utan att gråta och jag glömmer det aldrig !!!!

När jag kommer tillbaka in till Albert så är han fortfarande sövd och jag minns känslan så väl.

Jag hade samma känsla i år den 11:e Juli ! VARFÖR !!!

Nu skulle jag ringa hem till Camilla och berätta !, jag skulle packa med Abbe och köra hem några timmar senare. Vi skulle ha rimstuga för 25-30 vänner dagen efter och Milla sa först att -vi kan ju inte ställa in ! Mitt svar var glasklart ! Jag vill inte träffa nån !!!!!

När vi kommer hem så börjar Albert få som utslag över hela kroppen.Ingen läkare kom på varför men både Jag och Milla tror att det måste ha nåt med ögonen att göra ..

Nu börjar ytterligare ett nytt kapitel.

I efterhand så kände vi oss som totala idioter och värdelösa föräldrar för vi hade då ingen aning hur mycket detta skulle påverka Albert och det korkade vi gjorde var att försöka leva på som förut när det värsta lagt sig, dvs fira Jul, åka till fjällen och åka skidor och skicart mm Albert gillade att åka skicart men det var nog det enda på hela veckan ? Jag låg i princip med några få undantag en vecka hos Albert i sängen när vi var i Sälen.

När vi lärt oss hur det var för Albert att blind så var jag så arg på mig själv!

Tänk Er att sitta i ett mörker och sen kommer en röst nånstans ifrån,  eller helt plötsligt klappar nån på dig  ?

14021596_1175234282533685_8291489031701419110_n

Författare: ovantatunderbar

Man strax över 50 som levt med hustru, utflyttad dotter och en gravt funktionshindrad son. Under 2016 förlorade jag både hustru som förlorade mot cancer och sonen som hastigt lämnade oss. Jag kommer här försöka berätta min historia om hur det varit att leva, hur det är nu, alla frågor, ensamhet, nya vänner, relationen till gamla vänner mm mm

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s