Måste man fylla år ?
Jag är en person som alltid gillat fester, både jag och min ängel tyckte om att ha gäster o stora partyn och event / fest är ju min ”paradgren”. Men suget att fira mig själv det dog i och med att Camilla fick sin dom om att cancern var tillbaka i mars 2015. Och det har inte blivit bättre. Det är svårt att förklara men det finns så otroligt många minnen runt födelsedagar.
I 20 år har vi firat med både party o fika och jag har fått paket med nåt jag behövde.
I helgen har jag varit på crosskart och coachat min goda vän som är nybörjare i sporten och det är ju jag med då det är en ny gren och mycket nytt även för mig. Men det är kul o inspirerande.
Det är idag 40 årsen jag åkte codriver första gången. (På riktigt som föråkare) Då fick jag se fotsulorna på en stackars funktionär😬. Vi åkte på en liten väg, målet var mitt i en svag vänster med löv på vägen o tyvärr hade de satt en för kort uppbromsningsträcka och funktionärerna stod på höger sida. Ungefär där vi kom i dikeskanten med låsta hjul🏁🏁. Det är därför man skall ha föråkare som åker med högt tempo.Vi flyttade funktionärerna till andra sidan👍
Det var skönt att inte vara hemma i helgen o ha annat att tänka på.
Men det var många gånger som minnen kommer, i lördags morse när jag åkte till Haninge så åkte jag via Huddinge och passerar Huddinge sjukhus. Utan minsta förvaring kommer tanken på de gånger vi var där med Albert på kontroller inför ryggoperationen😢tårarna bara kommer.
Och det hände flera gånger under dagen. Hur mycket jag än vill komma vidare så kommer det minnen o saknad fortfarande. På kvällen när jag kom hem fikade jag med min dotter, hennes pojkvän o min svärmor. Det går ju inte att inte tänka på att det saknas två änglar.
Ikväll åker jag ålandsbåt med min bästa vän då vi bägge fyller samma dag. Jag skulle ljuga om jag sa att det flyter på utan minnen. Det finns alltid.
Kram o gonatt⚓
oväntatunderbar 