Imorgon natt kommer jag nog inte sova.
Det är då ett år sen (för mig är det nog mest söndag natt / måndag morgon men även datumet 11:e) då jag blev av med min älskade Albert och även ytterligare en stor del av mitt liv. Det går inte att förklara men nu när årsdagen närmar sig kommer minnen hela tiden. Jag är så tacksam för en vän som växer och växer hos mig. Hon FINNS alltid när jag som mest behöver det…❤❤❤
I torsdags hade jag aw här för kollegor och vänner och det var trevligt och blev mycket sent. Men det vore en stor lögn och säga att det var som vanligt.
Igår hade jag en lugn dag o lät återställande av möbler mm vara och bara hängde med vänner. Lunch på stan, kolla slott och dricka bubbel i hamnen med trevligt sällskap är ju bättre. Det är också skönt att ha med en go vän och kollega som vet läget och som gör mig glad och trygg.
Idag har jag jobbat det sista innan sommarlovet. Övat lite tyska bakom o framför kameran, gjort en liten god gärning och bokat flyg tills på måndag.
Jag klarar inte att vara hemma den dagen och veckorna efter, det är då många minnen som river upp sår, det är så mycket som är totalt annorlunda så nu flyr jag landet ett tag och tänker bara ta dagen som den kommer och försöka ha trevligt med mitt sällskap.
Imorgon har min måg lurat mig att spela golf så det var bara att leta på verktygen. Sen skall jag till graven såklart…
Nu en öl i baljan o bara försöka glömma allt..
Kram
oväntatunderbar 