Del av kapitel 14
Fantastiska dagar och otrogen på Sicilien
Det är söndag eftermiddag och vi landar på Catania
Måndag morgon börjar med en morgonpromenad för att lära känna byn.
Det ska bli skönt med lite semester efter en vår med sorg, oro, operationer, ny vänskap och jobb som inte hänger ihop.
Det är Tisdag eftermiddag och klockan är strax efter tre och solen skiner klart, det är 28-29 grader och det fläktar skönt fån havet. Mina vänner har gått tillbaka till hotellet men jag ligger kvar på min hyrda solstol för 25 euro på den större finare sandstranden i centrum och läser. Boken blir ibland lite för igenkännande då den handlar om en kvinnlig kriminalare som skall förhöra en man upplysningsvis. Mannen har mist sin fru för flera år sedan men när hon frågar om varför han har ringen på sig så svarar han kort, -Jag har inte kunnat ta av den, -Jag älskar fortfarande min fru. Cancern dödar kroppar men inte känslor.
Då känner jag en skugga och hör –Excuse me sir, are you ok ? I saw your tears ?
A –Öh sorry yes, the book is emotional.
Jag känner igen henne då kvinnan har legat snett bakom oss med sin familj hela dagen men nu är hon också själv kvar.
-Hi I´m Marie Franchitti
A –Hi ,Adrian Lagerstedt, your not from Italy ?It sounds like a New York accent?
M- O yes, i´m impressed! But not Little Italy! Long Island since I was a kid. My grandparents are from Sicily so we are here for my cousins wedding next weekend. In Italy they do it ALL IN with a lot of parties before the final yes.
Why is the book emotional ? Can I sit here?
A –Of course…
Hon sätter sig och först nu ser jag hennes leende och hur vacker hon är. Jag berättar att jag mist min fru i Januari i år och att boken handlade om en man som inte tagit av sig ringen. Va fint svarar hon, det är väl inte så konstigt eller snarare normalt. Jag är singel sen några år och lever som jag vill. Min familj tjatar på mig jämt. Inte minst nu, träffa en trevlig italienare nu när du är ”hemma”. Och jag slutade inte tänka på mitt ex för att han lämnade nyckeln och gick iväg med sin boyfriend.
Hon går och hämtar två glas och en flaska Prosecco ur sin kyl och vi börjar prata, Vi pratar om precis allt såsom att hur är det att förlora sin fru? resor, livet, döden, sorg, saknad, bilar, barn, relationer, sex, hus, Sverige, USA, och om att ha släkten i ett annat land och mycket annat. Hon berättar att hela hennes familj har jobbat med transporter och handel sen årtionden. Men hennes farfar tröttande på maffian som förstörde hela hans bransch som då var åkerinäringen så han flyttade till USA.
M- Is it time to get in the water?
A –Yes.. before I buy a new bottle…
Vi går på den varma sanden mot den långgrunda stranden, barnen leker med bollar, på uppblåsta krokodiler, svanar eller delfiner och det spelas mycket bollar och rack mm. De äldre sitter under sina parasoll och pratar och dricker kaffe ur sina små koppar precis som det skall vara i Italien. Jag går snett bakom Marie och först nu tittar jag på hennes kropp, strax över 40, halvlångt mörk hår, ca 170-175 cm och gissningsvis strax under 70 kg med en normal C kupa? Hennes bikini har hon inte köpt på HM, den lyser kvalité och mode. Högt skuren och ett tunt spänne i guld och den sitter perfekt och de ljusa nyanserna i mönstret framhäver hennes solbrända kropp. Uttrycket en bra bikini lyfter en redan vacker kvinna kan inte passa bättre här.
När vi kommer fram till vattenbrynet så tar Marie min hand.. Vi går sakta utåt och pratar och skrattar. När vi kommer så pass långt ut att vattnet är i brösthöjd så börjar vi simma lite längs med stranden. Vi simmar och pratar vidare om mina planer med August ? Om att hon kanske skulle kunna komma och besöka Sverige nån gång och att en drink alltid funkar i det stora äpplet.
Vi närmar oss änden på stranden och en stor klippa med hus på toppen ger en ståtlig bakgrund till Marie som stannat och står på botten. Vi står och tittar på varandra och jag tänker, hur går det till att jag står här med en fantastisk vacker kvinna som är cirka 15 år yngre eller framförallt varför står hon här med en äldre småfet blek svensk? Då känner jag att nån tar min hand och att hennes kropp närmar sig min samtidigt som jag får en puss.. Vi står kvar och pussarna blir till kyssar och kramandet blir på riktigt mysigt.. Efter några minuter frågar jag om vi ska simma tillbaka? Mina tankar går fort, vad är det som händer? Det är kanske nu det händer? Är det en ny kvinna i mitt liv eller bara nån jag behöver just nu? Ömhet har jag saknat länge. Vi simmar 50 meter och sen känner jag en hand på min rygg som går nedåt.. Vi stannar och fortsätter där vi slutade. Att Marie är ”på” behöver jag inte fundera på och det är väldigt mysigt och samtidigt lite spännande. Vi är fortfarande i ena kanten av stranden och säkert 150-200 meter ut så det känns ganska avskilt. Vi utforskar varandra kroppar och jag har nu god kännedom om både hennes röv och hennes fasta bröst, de är nog lite större än jag först trodde. Marie har väckt ”den lille” till liv och hon håller händerna runt mina axlar och har benen bakom min rygg. Allt känns helt rätt.
Mina tankar är helt plötsligt i Venedig ett år tidigare, Carina och jag hade inte sex i vattnet men det känns som jag är otrogen? Kan man känna så? Varför? Är jag helt jävla dum i huvudet? Jag tar bort hennes hand men håller Marie i min famn och ber om ursäkt och berättar hur jag känner. Det känns ju som att jag lurat henne på ett sätt. Hon säger det är ok och vi står nu bägge gråtande och håller om varandra.
Jag känner mig otrogen men vet ju egentligen inte mot vem?
Vi simmar sakta tillbaka och pratar ganska lite. När vi kommer tillbaka så har vi varit borta längre än jag trodde och det är dags för oss bägge att ta oss till våra hotell för middagar. Marie ber nu om ursäkt för att hon var ”på” men jag svarar att felet ligger i min hjärna eller mitt hjärta. Vi kramas och säger hej då, ha ett fint liv.
Jag går sakta tillbaka och saknar min Carina så in i helvete, sen messar jag min vän Monica med en fråga, Syns det i min panna att jag är ensam? Och nu saknar jag Monica ännu mer. Den relationen är för mig så otroligt mycket kärlek samtidigt som vi bara är vänner och jobbar ihop. Undrar hur det kommer bli? Kommer det funka? Kommer det fortsätta?
Dränkt i poolen av en 15 åring
Onsdagen inleds som varje morgon med en promenad på 30 minuter med morgondopp innan frukost. En tradition som börjat på en skolresa för många år sen.
Jag kommer in till frukostmatsalen med havsutsikt och hör flera svenska röster. Jag reagerar såklart då detta är en by där det är 99,9% inhemska turister och alla menyer finns bara på Italienska.
Det är en familj med tre tonårsbarn typ. Vi hälsar och jag går sen och tar kaffe och sätter mig vid vårt runda stambord. Vi åtta vänner pratar om dagens planer och jag tror det blir poolen idag.
Vid poolen träffar Vi svenska familjen igen och de berättar att de kommer från Nora av alla ställen, 3 mil norr om Örebro. Vi skattar åt hur löjligt osannolikt det är att vi bägge hamnar här i en by med bara Italienare och dessutom försäsong i Juni för Italienarna. De berättar att de bilar runt och skall vidare om några dagar. Det är mamma, pappa samt två döttrar och en pojkvän och den yngre systern tittar på mig och ler när hon säger –Hur kul tror du det är ? Jag förstår henne. Det är inte lätt att vara tonåring.
En av mina vänner har med sina grabbar på 8 och 10 år så det blir ganska direkt bus och lek i poolen till vissa äldre damers förtret. Men då visade jag mitt passerkort till polisen och bad dem flytta sig från poolens kant så slipper ni bli nedstänkta. Efter ett tag frågar mamman i ”Norafamiljen” om de får vara med och leka och självklart! Grabbarna blir jätteglada. De kommer hela familjen och Vi får med några till runt poolen. Vi börjar med att kasta gris så att alla kan var med. Till en början står de minsta barnen i mitten och alla är ganska försiktiga och lugna. Efter ett tag känner jag att det är min tur att stå i mitten och att vi skall öka på trycket lite så at det inte blir långtråkigt. Jag ställer mig i mitten och det är omöjligt att ta bollen då bägge tonårstjejerna är ganska långa och hoppar väldigt högt. Ok, nu får vi nog köra fula knep och jag ser vem som skall få kastet, Nu jävlar och jag backar tre steg bakåt och tar sats, yes, den här bollen nyper farbror.
Precis när jag sträcker armarna upp mot bollen och ska hoppa känner jag två händer på mina axlar och jag känner samtidigt hur en kvinnokropp lyft upp längs min rygg och nacke samtidigt som jag själv åker under ytan av hennes tyngd.
När jag skrattande kommer upp ser jag en skrattande tjej som säger, vi lirar handboll, Nu kör Vi ! Okey. Det blir en fantastisk kul och jobbig timme i poolen och efter en kort sola/ fikapaus så lånar vi ihop saker så att ett nät kan byggas så vi kan lira volleyboll.
Mental krasch av ceremoni med liksäckar.
Torsdag kväll. Vi går hela gänget längs strandpromenaden som är full av handelsmän och kvinnor som försöker sälja på turisterna diverse skräp som de tror de behöver men som aldrig kommer bli använt mer än två dagar denna sommar. Vi kommer fram till det lilla torg där de flesta restauranger ligger och jag ser att det är människor som står runt torget som i en stor ring. När Vi närmar oss ser jag att det ligger kanske 35-50 människor i svarta sopsäckar. Vad gör de? Det ser ut som att de lägger sig till rätta och sen ligger de still, Jag frågar en man bredvid vad som händer och han berättar på en blandning av dålig engelska och italienska att det är en manifestation för de flyktingar som gått bort på havet och säckarna skall föreställa LIKSÄCKAR.
Jag bara brister!! Jag vänder och bara går mot hotellet utan ett ord. Jag får flera mess från vännerna men jag kan bara svara GÅR HEM, ÄT NI. Jag var svinhungrig så jag köper med en hamburgare när jag passerar en mindre grillvagn. När jag kommer in på rummet sätter jag mig bara och gråter.
Hamburgaren smakade ingenting och jag känner mig så ensam,
Sista natten men Marie Franchitti
Det år sista kvällen och Vi sitter fem vänner på balkongen och dricker lite Martini och ser på havet och hur de vid poolen gör iordning för någon form av förlovnings eller lysningsfest? Ljudanläggningen testas, en ensam sångerska sjunger, sprit bärs fram till en utebar och det sätts upp ballonger med svanar och hjärtan mm
Jag och ett par vänner skall lyfta vid niotiden dagen efter så vi behöver lämna hotellet före sju så det får bli en tidig kväll. Vi bestämmer att jag ställer kvar det vin och ev tilltugg som blir kvar utanför dörren till de som skall vara kvar två nätter till. Vi går sen ned och runt kvarteret till den lilla mysiga tavernan som blivit vårt hak denna vecka. Det blir en trevlig kväll och vid åtta känner jag att jag behöver gå hem och packa och sova några timmar. Jag går själv hem och kommer in på rummet. Häller upp ett glas bubbel och ställer mig på balkongen och ser att festen kommit gång, eller det verkar vara en ganska avslappnad tillställning då många män kommer i shorts och de kommer lite då och då. Jag går in och försöker kasta ned allt i väskan. Det står flera flaskor vin och bubbel kvar men de kan jag bära över sen. När jag har druckit ur glaset så ser jag att det finns nog ett glas till kvar i en öppnad flaska. Jag ta en dusch först. I duschen så tänker jag på August och på min vän Monica. Snart måndag och mitt nya vanliga liv igen. Jag kommer ur duschen och hör hur det knackar på dörren. Vill de redan ha vin?
Jag drar på mig ett par shorts och går mot dörren. Det knackar försiktigt igen och jag öppnar.
Hi my friend! I saw you from the pool.
Marie Franchitti står framför mig med en flaska bubbel och två glas.
M- I want to apologize.
Kom in. Men det är inte ditt fel och hur hittade du mig här? Jag packar och åker imorgon 06:30. Hon svarar -Jag har tänkt på dig och mitt beteende och sen fick jag se dig på balkongen från festen. Så Vi dricker ur denna sen följer du med ner.
Nej Nej jag kan inte våldgästa en bröllopsfest.
Du är bjuden svarar Marie och går ut på balkongen och skriker –Mario tell him He´s invited.
Mannen i kavaj som jag uppfattat som brudgum skriker tillbaka, -Yes You have 25 minutes then be down here samtidigt som han håller ett glas högt i luften. Marie berättar att han också bor i New York men de vill gifta sig här då släkten är så stor här. Festen är en avslappnad förfest med mat, drinkar, lite dans och lite tävlingar. Bara ha kul.
Vi sitter på golvet på balkongen och pratar och bägge skäms på nåt vis men efter ett tag så kommer vi överens om att ingen av oss gjort fel utan vi har bara våra känslor.
Klockan är tio och vi hör att musiken ökas, Marie säger –Vi bör nog gå ned nu. Jag frågar Är du säker att det är ok? Det känns jättekonstigt, Jag följer väl med en stund. På med en skjorta och ett par dansvänliga tygskor.
Vi hinner lagom komma in i lokalen så rycks jag i armen av en kvinna samtidigt som en trubadur börjar sjunga Johnny B good till ett karaokeliknade beat. Jag tänker att det är väl bara att bugga lite lagom. Kvinnan är lite äldre än mig och också ganska rund men efter fyra steg så inser jag att detta kan bli kul. Hon kunde dansa, var rolig och samtidigt vacker på ett TV mässigt sätt. När Vi efter tre låtar tar paus och flåsande går ut till Marie så skrattar hon och säger –Skyll dig själv. Vadå ? Detta är min moster, hon har tävlat i dans sen hon var 14, hon sitter i juryn för Lets Dance Amerika och även ibland här i Italien. Och det är många kvinnor i släkten som dansar men inte många av männen avslutar hon med ett stort leende innan jag får en puss på kinden. Samtidigt kommer Mario med en stor Strawberry D och hälsar mig välkommen. Han berättar att han jobbat några år i Köpenhamn så han kunde tom lite svenska.
När jag kommit en tredjedel på drinken kommer en ung kvinna fram och viskar nåt till Marie som bara skrattar och säger på engelska –fråga honom. Hon vill dansa. OK självklart. Så här håller det på ett säkert ett par timmar och när musiken slutar är jag bra trött och svettig. Och nu börjar trubaduren prata italienska så jag kan dricka en drink och vänta på översättning från Marie.
Marie berättar att 10 par ska tävla i dansande karaoke. Va fan ? Ja, vi är sista par ut och då får välja låt. Men jag kan ju inte italienska. Det finns engelska låtar och danska svarar hon med ett flin. Vi tittar och lyssnar på de tre första paren som skall köra innan kaffe och tiramisun. De är inte så bra på dans då alla fokuserar så hårt på sången. Vi dricker kaffe och tittar på låtlistan. Det speciella är att det inte är 100% karaoke utan trubaduren har kompet inspelat sen kör hon synt eller piano och körar där det går. Helt plötsligt ser jag.
Hvor Ska’ Vi Sove I Nat på danska !
Jag tänker att den kör vi, den kan möjligen bara Mario och då blir det bra. Och den är också lite rolig. Okey säger Marie när jag nynnar texten.
Det går säkert en timme till och några drinkar men nu är det dags. Jag och Marie har fuskat och repat en gång på toa och jag känner att danskan sitter som en smäck(eller inte)…Upp på golvet, på med myggor och nu kör vi. Vi börjar på två meters avstånd och jag börjar. Dansen är ingen bekymmer alls när vi närmat oss varandra och dansar nån variant av slow latino tätt inpå varandra men när Marie skall sjunga sin fråga så gör hon det på italienska och hela jävla lokalen hänger på och blir som tokiga. Jag fortsätter på dansk/svenska och sen kör vi all in på dansen så det blev nog ganska bra. Vi går sakta av golvet hand i hand. Jag hade insett att alla nu tror att vi är ett par. Mario kommer skrattande med en Moretti i handen till mig och säger det var den sämsta jävla danska jag hört men förbannat bra nummer. NI VINNER.
När festen är slut så blir det först ett nattdopp med Marie sen så följer Marie, Mario och Cameron med upp på balkongen och vi dricker upp det mesta av det som fanns kvar av bubbel och pratar om livet och kärleken fram till klockan sex.Innan de skall gå så berättar Mario att låtvalet var extremt vågat så det är en italiensk låt hahaha) Have a good life. See You
Jag kunde bara konstatera att det blev inget sova den natten men morgonen var väldigt fin och jag kan ju sova på planet hem..
oväntatunderbar 