Kapitel 6
September 2015
Det är slutet av September är jag på konferens i Sandhamn på seglarhotellet med hela Ekobrott mellansverige. Det är ett väldigt trevligt hotel med gamla anor men Jag känner mig otroligt ofocuserad och den här jävla ”kommunsoppan” gror också i min skalle. Det är nåt skit som händer men jag får inte ihop vad ? Jag har fullt upp med att hålla uppe fasaden. Det är några nya medarbetare med men jag orkar bara hälsa på de jag satt bredvid under lunchen. Det sitter en ny tyst tjej några platser bort under en föreläsning, Jag tror hon jobbar i Eskilstuna men jag orkar inte vara trevlig, jag har Carina i tankarna, hon har ”svullnat” på mage, ben och underliv och den ökar sakta så det känns inget bra.
Tidigt på kvällen tar en promenad med en av mina gamla kollegor så pratar vi om renovering av hus, jobb, August, fotboll, hennes barn och Carinas sjukdom mm, men helt plötsligt så frågar hon om jag varit här förut? Jag måste skylla på att jag är trött och går till rummet.
Nu kommer alla minnen från slutet av åttiotalet och min militära tid då vi hade ständig beredskap för U-båtsjakt som var det som politiker och media grottade i och levde på i år. Vi tog ju aldrig några båtar, men däremot fanns då över 100 000 spetsnaz soldater vars uppgift var att operera långt in på främmande makts territorium. Sovjet eller GRU som var deras ansvariga del i krigsorganistionen skulle/ eller har aldrig erkänt att de varit på svensk mark och har därför aldrig heller anmält att någon eller några saknades…
Till slut blev det för mycket och jag sade upp mig 1990 och gick över till ett lugnt kontorsarbete med ekonomi.
Senare på kvällen sitter jag på balkongen på rummet och ser ut över hamnen. Tänk att en enda händelse kan förrändra eller styra ens fortsatta liv.
Mitt sista andetag kunde ha varit här eller 400 meter bort på på Fläskbergets badplats eller på Hävringe utanför Oxelsösund. Eller i somras vid en rondell i Enköping med Carina i bilen. Jag och min kommendörkapten vet exakt hur många jag tvingats likvidera genom försvar med mina händer (och armbåge) men det håller jag för mig själv och långt bak i hjärnan och det finns inte antecknat någonstans inom marinen.
Tänk om jag inte träffat Carina på Tylösands after beach 1994, Vad hade hänt med mitt liv då? Tänk så mycket fantastiskt som aldrig hänt….
Ingen Linnea och ingen August….tårar kommer..
EN TANKE SLÅR MIG MITT I MAGEN.
TÄNK OM bil olyckan i somras när lastbilen körde på oss inte var en olycka..
Hur fan kunde jag missa det?
SLUTA FUNDERA OCH GÅ OCH LÄGG DIG !
Mitt andra jag säger åt mig och jag går och borstar tänderna..och messar gonatt hem till Carina.
Veckan efter är det Rättgeång mot fotbollskassören
Under lunchen så käkar jag tillsammans med Petra i polisens matsal.
P –Vad säger du om att skjutningen nog har med kassören att göra ?
A –Har Ni några bevis ?
P –Nej Vi får inte ur dem nåt, Vi får inte fram hur ? Har du fått fram nåt ur bolagen ?
A –Beklagar, jag har haft fullt fokus på fru och son, jag tittade lite i somras men inget anmärkningsvärt mer än att kommunen tar stor del av kostnaden.
P –Det förstår jag. Ta det när du kan, vi har tagit paus någon månad.
P –Kan du kolla de andra klubbarna med ?
A –Det är nog svårt då de har egna ekonomier och kassörerna brukar inte vara varken kunniga eller digitala, och vi har väl inte nån formell utredning mot dem?
P –Nja jag kanske har en liten ingång?
Petra skiner upp i ett lurigt smile -Vi har ju den avgående kassörens kommundator och i den kan det ju vara så att det finns ev inlogg till nån förening.
A –Aha..Ska Vi ha kaffe ?
P –Självklart..
P- Tjaba tjena hallå, säger Petra till en man som kommer snett bakom mig och jag tittar upp på ett bekant skägg och ser nog förvånad ut ? Mannen med skägget säger –Tjena. Sverre .-Har vi setts? Du ser så frågande ut? Det är ju du! Jag såg hur du och din polare avstyrde ett bråk i våras på Järntorget.
-S Haha jag det sker ju ibland.. Jag och min man var ute på span… -Han kommer här, får vi slå oss ned?
A –Javisst.
H –Tjena Erik, Knarkspan.
A –Tjena Åfan… Ja jag blev väldigt överraskad över det som hände..
E –Jo Vi brukar ha den effekten (haha) Vad surrar Ni om då ? Nåt kul fall?
Efter lunchen så går vi tillbaka till rättegången. Då kassören erkänt allt så behöver jag inte ens vittna utan min utredning tas till handlingarna som faktaunderlag. Ordföranden i föreningen, konkursförvaltaren för bolaget och en kommunalanställd intygar att det inte hade någon som helst vetskap om detta.
Han kommer troligen bli fälld och i bästa fall få böter och villkorlig dom då han är ostraffad.
Va fan är det som händer…
oväntatunderbar 