För 13 år sen köpte vi kåken…

För 13 år sen gjorde jag upp affären på kåken körandes i bilen i rondellen i Årby. Den 19:e skrevs kontrakt o tre veckor senare överlåtelse.Den sommaren var det fullt ös, en sak jag minns så väl är när jag satte stenkanten mot asfalten och Abbe satte i rullen bredvid och var så nöjd ❤❤❤

För tre år sen renoverade jag garagetaket/ altan för att de skulle vara snyggt de ”de sista åren” . Det gör mig både ledsen men mest förbannad att min ängel inte får vara med när Jag nu snyggar till den igen inför Jesssies examen🍾 och hon går tom i mamnas fotspår yrkesmässigt.

Nu tar jag den röda o åker till ett garage o en person som får mig att tänka framåt…

Kram o trevlig kväll ❤😊

Första gången jag inte grät när jag hör ”millas låt”..

Ikväll var första gången på 2 år och fyra månader jag inte grät när jag hör Utan dina andetag, låten som Jocke o Mia sjöng på min ängels begravning.

Igår när den spelades i garaget så kom de så det kanske var en engångsföreteelse ?

Idag var det ju jätteskönt ute 👍👍👍 det var dock inte lika skönt på vårt kontor.. Jag trodde min roomie skulle få spel så jag ”lånade” en fläkt tilö henne och gick hem efter fikat.

Tog en fika med svärmor, hade service på lite trädgårdsredskap. Läste bok i baljan o ikväll har vi komnit några steg framåt med Felicias kart.

Mottot är Ha kul både i garage och depå, och kan man inte vara snabbast så får man vara snyggast o ha roligast. Och det lovar gott.

Imorgon blir en snabbis till Stockholn sen till min kära soul.

Njut av somnarkvällarna för det försöker jag göra.

Kram o gonatt❤

En bättre torsdag ❤

En bättre torsdag❤

Nattsömnen stördes av många tankar

Men efter lite sovmorgon och frukost ute i solen så fylldes bilen med böcker o annat och jag åkte och hjälpte min älskade soul att klippa häck mm Mysigt att ses även om det är trädgårdsarbete xxl.

Efter det så åkte jag till men goa vän Felicia och skuvade lite crosskart. Ikväll blev det mest snack och mys med taco i kvällssolen. Men lite struktur fixade vi så det går franåt. Det är svårt att förklara hur skönt det är att sitta på landet o höra fåglarna kvittra, bäcken porla, titta på hästar, kor och bara hänga utan krav eller baktankar.

Att åka nedcabbat😎 hem en kväll som denna är underbart. Känna doften av gräs, gödsel, hästar, grisar o kor och en och annan buss. Ikväll lyckades jag hitta drag till Volvon så nu blir den nog kvar länge 😁

Kram o Gonatt, nu kör vi hårt imorgon 👍

En fest och ett tal jag aldrig glömmer

En fest och ett tal jag aldrig glömmer

Lite perspektiv på livet…

Maj 2013 var ett rent h..v..te då min ängel gjorde tre operationer i bröstet och började på cellgifter..

Maj 2014 Trodde jag att jag hade en frisk fru och vi planerade sommarens resor..

Den 9:e Maj 2015 hade min kära vän Kajsa 50 års fest. Vi hade levt i en månad med vetskapen att tiden var begränsad för Milla. Och det var hon som propsade på att vi skulle gå. Som vanligt så här det snabba affärer och jag sålde jag vår S80 på Torsdagen innan och Milla trodde jag skulle åka Abbes bil till Karlstad.. Men min ängel ville leva så på Fredagen var jag och köpte vår C70 cab. Vi hade en mysig dag med lunch på torget , drink på hotellet och sen träffade vi gamla vänner som vi åkte buss med till festen.

1507734_949658271766060_97952683230407973_n Men jag hade en oro i kroppen,, Jag skulle håla tal såklart och Kajsa är min vän sen 35 år och hon arrangerade vårt bröllop i Vegas osv. Hur skulle jag orka att hålla talet, jag visste ju att när vi fyller 60 är garanterat inte min ängel med.. Lägg sen till att alla är väldigt bra talare och höll också bra tal. Jag var helt säker på att detta kommer gå åt h…te…

Så här inledde jag:

Hej, Hello, Bon Soir..!

Jag heter Peter Lagerlöf men kallas PL och jag har haft förmånen att ha Kajsa som vän senaste 34 åren.
Nu undrar ju ni ?
Varför jag har all text så här ?

Det här med tal på 50-års fester är väldigt speciellt.
Och då tänker jag inte på dig kära Kajsa !
Utan mer på att våra tidigare fysiska kvaliteér som börjar visa sig att de inte är att lita på.

Först är det själva talförmågan.
Om jag skall hålla talet sent under middagen så är jag troligen lätt packad, lite sluddrig, nervös och pratar fort och med dålig kraft i rösten.

Sen kommer balansen !
Kan jag stå lull i flera minuter, titta ned, läsa och tala samtidigt ?
Håll tummarna !

Ja för att man numera kan köra ur minnet är ju bara att glömma !

Hur är det med i hörseln då ?
Vid denna ålder och här på en trevlig fest med goda vänner så är det säkert 15-20% som inte hör allt vad jag säger för att det sladdras på bordet bredvid…

Ja och så kommer synen !
De förbannade glasögonen som skall åka upp och ned.
Eller så vet man inte om man har dem på skallen eller i bröstfickan.
Alternativt hur skall jag hålla pappret för att se ?
Tända ljus är ju så mysigt här men DÅ SER JAG JU INTE ATT LÄSA !!!

Och när det gäller Kajsa så kommer ju också frågan.
Vilket språk skall jag använda ?
Min svåger har en tysk fru så jag har höll deras bröllopstal på en mix av svenska, engelska och tyska med översättning på powerpoint, det funkade ok..
Här skulle se ut som i FNs generalförsamling med tolkar..

Slutligen så är jag så emotionellt känsligare vid denna höga ålderså jag börjar säkert gråta och då blir det ju helt omöjligt att hänga med.

Så för att de flesta skall kunna hänga med så har jag lagt ut det på Kajsas facebook sida
Då kan Ni läsa det imorgon och vi kan fortsätta dricka vin.

OK ?….

MEN.. då kommer ju 60 personer försöka läsa på sin nalle närmsta kvarten…

Så vi tar det tillsammans !

Vi börjar med en skål !  Skall Ni hålla tal om inget så varsågod..

När jag sen kom in på det personliga så hade fruktansvärt jobbigt och på slutet var det nog ingen som inte såg mina tårar…jag skulle avsluta med att vi ses på din 60,,70 årsdag men det gick såklart inte..

Festen blev trevlig men jag höll väldigt mycket fasad och jag hade fruktansvärt dåligt samvete för jag hade ”fastnat” en lång timme ute på gården med ”pappa Lasse”och m.fl och en wirre och lämnat Milla för länge

Maj 2016

Det hade gått 3,5 månader sen min ängel somnat och Alberts operation hade gått bra. Jag hade ett enormt stöd vänner men främst av Marianne och Jessika som alltid fanns i luren men också av Abbes assistenter som gjorde min tillvaro enklare men framförallt att det var liv i huset och någon att prata med.

I dag så fick jag ett infall och överraskade bästa Emilia (huvudassistent) med en enkel present för att jag fick möjligheten. Man kan tro att det bara är en ”personal” men det är så fel. hon var Alberts trygghet, Hon var min och Millas stöd och det i en tid när Milla blev sämre och sämre. Hon fanns här när jag for mellan hemmet och sjukhuset i tre veckor. Hon var den som hade koll när jag skulle börja ett nytt liv med Abbe och vi gjorde om och fixade så att allt skulle gå så smidigt som möjligt. Hon och Anna jobbade flera dagar i sträck när Abbe opererades, hon var också stöd för min Jessica. Så om nån är min andra dotter så är det Emilia.

i glädjen efter att operationen gått bra så både köpte jag och skänkte bort min första mini, jag hann med att leka tjuv och polis inför glada sjuka barn också och det värmer i hjärtat. Så 2016 mådde jag nog ganska bra trots allt.

13139141_1107446382645809_7778206755467799024_n

Maj 2017 mådde jag fortfarande rätt kasst, att leva i en bubbla är nog en bra liknelse, jag gjorde saker men det fanns fortfarande ingen glädje.

Nu har det gått ett år till och det är lite bättre men vissa dagar kommer jag tillbaka till både Millas och Alberts bortgång och allt faller och saknaden är total. De senaste veckorna har varit väldigt mycket upp och ned. Jag är rätt sliten då jag jobbat rätt hårt.  Samtidigt så har jag fått tillbaka lusten att hänga i ett garage, det har såklart med att göra med att jag hänger med personer jag har roligt med. I måndags fick jag veta att en vän gått bort och det gör så ont. Idag hade jag ett möte med döttrarna till en av mina äldsta klienter  som gick bort i fjol. När de säger att pappa har haft din hjälp i många år så det vill vi med ha så kom nästan tårarna. Han var en klok man och vi pratade mer om livet och meningen med att göra kul och bra saker än om själva bokföringen.

I kväll har jag planterat alla uteblommor och sen myst lite i garaget hos Felicia och det är uppiggande att komma på att lite kunskap om räcerbilar och funktioner sitter kvar. Det som också sitter kvar är tänket, Vad kan vi ta bort ???

32168988_1799113553479085_3627641519797698560_n

Så med lite perspektiv så är jag nog på rätt väg men jag vet fortfarande inte hur jag skall leva ? Jag kommer nog inte leva som förut. Om det skall funka så får det nog bli på ett annat sätt.

Kram och trevlig helg

Jobbat i 30 dagar, rätt eller fel ?

Jobbat i 30 dagar i streck, rätt eller fel ? Så klart är det fel ! Men jag har inte alltid jobbat fulla dagar o det är här det blir skillnad. Vi har alltid mycket på jobbet på våren o vi kämpar så gott vi kan för att hjälpa alla. Men jag har också valt att göra kul saker då jag kan och det är väl det som syns i sociala medier. Men nu kände jag att jag behövde lite paus så fre-mån är jag ledig mentalt.

Jag började koppla av med att gå på en aw med jobbet i torsdags, min fina vän hämtade mig efter o vi köpte med pizza o hängde i soffan. Igår fick jag frågan om vi ”är ihop typ” då ni syns mycket ihop. 😆😆 och svaret är no ! Jag är nog fortfarande gift med Milla mentalt❤. Men jag tycker om henne och att vara med henne trots 30 års åldersskillnad. Vi förstår att det kan sticka ut och se konstigt ut men så länge bägge mår bra av det och trivs med at hänga så är det ok för mig. Och jag har ju fler unga vänner och det tänker jag fortsätta med. När vi lunchade igår så går en bekant förbi och morsar, han är pappa till en kille som också har funktionshinder så vi har ofta träffats med Abbe, och vips är tankarna på Albert😓.

Igår eftermiddag åkte jag till Örebro och fikade med gamla vänner..

På kvällen skulle jag träffa en bekant på hotellet. Pga flygstrul så kom hon sent. Men vissa saker kan man aldrig förbereda sig för. Vi är vad som förr nog hette brevvänner och skriver o pratar ibland. Så det skulle bli kul att ses. Men när hon kommer in på rummet o tar av sig peruken brister det. Allt hat Milla hade mot sin peruk kom upp. Hon vet ju om läget så det var inget konstigt men jag vet aldrig när det kommer. Men vi hann med mycket prat om livet. Och hon påminner mig om att skriva boken ..Men hon menar inte bara the book om Milla o Abbe utan även livets bok, dvs att leva o fylla den med innehåll.

Idag har jag fikat med två goda vänner på Naturens hus här i Örebro..Kul att se allt som byggts och förbättras i min gamla stad. Sitter nu på rummets balklng i solen och njuter.

Ikväll blir det 50 års kalas och imorgon bitti åker jag vidare till nästa vän❤

Ha en trevlig kväll.

För två år sen var jag glad !

För två år sen var jag glad !

IMG_20160409_170914

Så här skrev jag den 8:e April 2016..

Äntligen hemma !!! Och Jag vet ! Jag är lite knäpp.. Har varit hemma i 1,5 timme och har hunnit med att köpa en engelsk ikon ! En bil till på the ”bucket list” är nu avbockad. Varför ? Varför inte ? Sen gav jag bort den för ett bra ändamål en månad senare.

Jag hade mist min fru men Albert hade klarat sin största operation och andades redan bättre och skulle nu kunna leva länge och jag skulle inte behöva oroa mig för lungorna och ryggstyrka och smärtor i ryggen längre. Det var en vecka jag aldrig glömmer !Vi hade levt med vetskapen och risken om vi inte gjorde nåt och hade tagit beslutet över ett år innan. Jag hade så gärna velat att Milla fått veta att det gick bra.

Idag vet jag hur mycket Jag minns av vad som hände varenda dag och vad jag gjorde och

hur nervös och orolig jag var. Jag minns alla mess, vad jag tänkte när jag satt i Hagaparken själv och väntade under operationen.
Jag hade när vi kom hem en framtidstro och det är det som gör så ont idag.

De sista 10 dagarna har varit skitjobbiga. Allt kommer tillbaka och det känns lite som att Du förlorar jobbet, måste sälja allt,men sen får du en vinstlott med flera miljoner och sen tas den ifrån dig…

Det kan ju se ut som att allt är bra nu men sanningen är ju långt därifrån.
Mentalt kanske jag kommit på väg åt rätt håll, men det betyder inte att det är som förut. Fysiskt mår jag sämre än nånsin för det har inte funnits nån energi alls att ta tag i den delen. Livet har bara handlat om att leva eller överleva och göra det roliga man kan för att stå ut med all sorg och saknad. Och jag är väldigt tacksam att ha vänner som finns för mig.

❤❤❤

De sista veckorna har jag jobbat ganska hårt för att komma i fas och få lite lugn i Maj.
Jag har nu också bytt kontor och ser också det som en liten nystart. Hur märker jag hur jag mår då ? Jo jag är känsligare för motgång och saknad av vänner och änglar. Jag reagerar starkare på minnen ett exempel senast idag så hittade jag en biljett till nån bergbana från när Milla, Jag och våra vänner var i Budapest 2014. Tanken kommer direkt, varför ???
30264611_1767820646608376_4668479599343042560_n
Jag hittade oxå en kladdlapp jag noterat på när Karolinska ringde och förklarade den riktiga orsaken till att operationen sköts upp i Februari, om det kom tårar då ?JA!
Jag känner också av ensamheten mer, Nu ser jag fram emot en månad med mycket jobb, men ändå roligheter och umgänge men människor som betyder massor för mig och som jag saknar massor.
Jag tittar också på nya resor och vem vet ..det kan komma en sån här bild .
30572162_1767820693275038_3431448843940528128_n
Nu skall jag se sammandraget på dagens Formel 1 där Mackan tagit poäng ! Grattis !
Kram och trevlig kväll.

Tårar över ljudet av en hårfön.

Tårar över ljudet av en hårfön.

De flesta vet och förstår att julen är jobbig om man lever med sorg och saknad. För mig och säkert fler än mig är nog påsken nästan lika illa då det är en lång helg då man gör mycket och umgås ofta med familjen. För två år sen (då direkt efter påsk) opererades Alberts rygg för att han skulle kunna leva länge. Samtidigt som jag precis fattat att Milla var borta och försökte leva vidare.

I år hanterar jag påsken så att jag har jobbat ca 5 timmar om dagen och det är ganska skönt att jobba undan i lugn och ro. Sen umgås jag med familjen o vänner på kvällarna.

I torsdags kväll körde jag grillpremiär på burgare här med närmsta familjen, mysigt.

På fredag em följde jag med svärmor och träffade min ängels kusiner och moster och morbror en stund. Det blev såklart jobbigt då jag inte träffat Mathias o Carro på länge och Magnus såg jag senast för ganska precis två år sen då vi tog en bira en kväll när Alberts operation gått bra. Så mycket minnen som kommer upp. Och utåt så såg det säkert utom som ”att det gick bra” . Men sanningen är att ofta kommer känslorna upp i bilen efteåt. Och jag förstår att det är jobbigt även för dem, jag märker ju att de flesta undviker att prata om Mina änglar. Nu gick det ganska bra då jag hade nåt positivt direkt att åka hem till.

På fredagkvällen hade min fina vän Felicia och jag grill o filmkväll. Jag är ytterst tacksam att ha en fantastisk bra vänskap med en tjej som är yngre än min dotter. Men det sitter inte ålder, det handlar mer om att människor som trivs i varandras sällskap och bryr sig om varandra vågar göra det. Vi kan prata om det mesta och gör det ofta. Ibland kan vi tom lära saker av varandra, ex att jag kan berätta hur det var i forntiden när det bara fanns svartvit film 😉. Och det är ju ett faktum att det är trevligt att inte käka frukost ensam. Men det kan också framkalla minnen o känslor utan förvarning. När jag duschat igår morse och satt vid tv:n o tittade på morgon programmet och Felicia blåser håret med hårfönen utanför andra badrummet så kommer minnenbilden direkt.. Millas fön och jag känner så väl igen ljudet😭😭. Det går inte att beskriva på nåt enkelt sätt men samtidigt som det är trevligt att ha en vän och ha sällskap i huset en stund så kommer saknaden av 20 år med en hårfön som lät varje morgon…det fanns oxå en tid den inte lät och den var så här i efterhand början till slutet och samtidigt en blåsning på nåt vis. Milla hade ett rent helvete med behandlingen och sen trodde vi att det var bra o gladdes …i ett år sen föll det igen…Tårarna kom och att då ge och få en kram är ovärderligt❤

Nån gång kanske det skall bo nån mer i detta hus ? Men inte av praktiska, sexuella eller sällskapsskäl utan enbart av känslomässiga skäl och inget annat. För om jag lärt mig nåt de senaste åren så är det att vara ärlig mot sig själv. Vad känner jag ? Vad vill jag ? Vad jag tror att andra tycker och tror spelar ju mindre roll. På förmiddagen när jag satt på jobbet kom bilder från min soul då en liten kompis har äggjakt o letar efter ”mitt” ägg. Saknar honom såklart då vi inte setts på några månader men det värmer att se hans glädje, samtidigt som jag mindes alla skattjakter jag gjort till jessie ❤

Igår började jag flytta kontor, tänk att nåt så enkelt som att bestämma hur man skall sitta, var skall besöksbordet stå, blommor, ljud och hur blir det lagom ”mysigt” kan vara såsvårt. Men det blir bra till slut.

På eftermiddagen tog jag en kort paus i solen och i lä är det riktigt skönt.🏝

Och gårkväll hängde jag med Camillas syskon/ barn, dotter och svärmor. Och det uppskattas mycket att även ”ungdomarna” fortfarande vill prata o umgås med den här gamla farbrorn.

Och naturligtvis så passar jag på att njuta av solen även i bilen även om det är lite kallt.

Nu ny dag, så först fixa svärmors gamla bil, sen lite jobb innan myshäng ikväll med två goa vänner. Ha en fortsatt bra påsk !🐣 kram

Och glöm inte att oväntade underbara saker kan ske om ni bryr er om varandra.