Ser värre ut när det blöder i skallen !

Ser väre ut när det blöder i skallen !😈

När jag skulle lasta Felicias kart ikväll så skedde en lite ”incident”. Jag har börjat bygga lite förvaringsbänk längst fram o även om det inte klart så kan det användas och allt gick bra.

När karten precis var inne så slår kåpan med järnrör som skyddar föraren ner rakt i skallen på mig och jag såg stjärnor. 😵😵😵. Jag känner direkt att jag blöder så jag skyndar upp o undrar hur illa det är ? Hur djupt är det ? Hur mycket blöder jag egentligen ? Det rinner på rätt bra 😬Kommer jag tuppa av ? Men allt gick bra, jag skrämde bara stackars Dina när jag ropade o kom in med blod i halva ansiktet.Efter 30 minuter så kunde jag åka o lasta en soffa som också skall med till Hanna imorgon.

Idag fick jag upp en text jag skrev för två år sen, två dagar efter att jag var så långt ned på botten jag varit.

Vad är viktigt ?????
Hemma och tvättar och packar om efter fyra dagar i tyskland.
Men det är helt oviktigt !!

Vad är då viktigt ?
I fredags natt fick jag stöd av min ”soul” när jag hade kraschat..

Idag har jag gått runt på en flygplats och pratat med någon jag tycker om att prata med..

Jag har pratat cancerbehandlingar, läkare, barn och annat viktigt med en annan…

Jag har hållit nån i handen som ” inte gillar att landa” och försökte lugnt berätta vad som skall hända och vi kom ned..

Och jag har avslutat dagen med att lyssna på en orolig vän som har andra vänner som har det jobbigt..

Den som bryr sig om andra får ofta omtanke tillbaka.
Och att lyssna är en bra egenskap….
Glöm aldrig det !
Kram

Det är nog en av de klokaste saker jag skrivit. Lyssna, bry dig, och välj hur du vill se på livet ? Jag skulle ljuga om jag sa att allt är bra.. men det kunde vara sämre.

Avslutningsvis så kommer två bilder efter att jag tvättat ansiktet o skallen.Antingen ser man det som att det är så synd om mig…

Eller så gick det ju bra trots allt. Lite blod och en stor bula går över.

Jag väljer det senare alternativet. Och även om det fortfarande blöder lite (2 timmar senare) så kan jag ligga i baljan o ladda inför en mysig helg med kalas, motorsport och förhoppningsvis lite mys med en liten vän med🏁🍾🚘

Kram o gonatt❤

Oväntade underbara resor !

Att jag rest en del denna dag blir ganska uppenbart när jag får upp minnen på fejjan.

2011 var jag på väg till Rhodos för utlandskurs. Jag hade en helt fantastiskt vecka med bra kurs och trevligt sällskap.

2012 Milla o jag skulle åka till Barcelona men det slutade med att jag gjorde en extremt sen anmälan på kurs på Kreta hon följde med ❤❤❤

Detta var första kursen med min gymnasievän Anette o vi satt längst fram och störde (precis som förr). Det var också första gången jag träffade Jessika, något som sen blev en vänskap värd allt.

2014 Åkte jag och Camilla till Budapest med Pia o Daniel. En mysig helg men med facit i hand så var min ängel redan här trött o hade mer ont i kroppen än ”normalt”😢

Ungrarna kan detta med drinkar.👍

2015 var kaoset igång. Albert hade varit riktigt dålig o legat på sjukhuset i augusti och Millas kropp hade börjat spöka så vi var mycket hemma.

2016 Firade Rådek 30 år och jag var med hela jobbet i Moseldalen, en helg som började i total katastrof. Men efter långa samtal med min älskade soul Marianne så blev det bättre och till slut skrev detta.

Effekten av en helg i mosel/rehn dalen..
Det som kändes så rätt på vingården sätter nu tom mina packningskunskaper på prov..
Men vad gör man inte för en underbar vän.
För övrigt en helg som började i moll men som sen börjar ta sig…

Att vi igår lyckades med ”partytricket” gör konferenslokalen till clublokal uppskattades ju av 60 kollegor som dansade så svetten sprutade samt några gäster från ”den skittråkiga” bröllopsfesten vägg i vägg..
Och vi lär aldrig få göra om det på detta Hotel..

E type lever även i tyskland !

2017 Åkte jag till Rom med Marianne och vi hade några underbara dagar med avkoppling, promenader, vin och prata som röd tråd. De tråden blev oxå en klänning som överraskning efter hemkomsten❤

2018 Åker jag kanske inte så långt men också nu med en fin vän❤.

Det slog mig nu att det är ju sju år sen vi sågs första gången. Tänk att vi som lärde känna varandra på kurser o konferenser blev bästa vänner.

Oväntat underbart är väl en underdrift.

Nu på väg genom en fantastisk skärgård. Sen lite kundbesök o sen hänga lite på Arlanda ikväll.

Ha en fin dag⚓

Måste man fylla år ?

Måste man fylla år ?

Jag är en person som alltid gillat fester, både jag och min ängel tyckte om att ha gäster o stora partyn och event / fest är ju min ”paradgren”. Men suget att fira mig själv det dog i och med att Camilla fick sin dom om att cancern var tillbaka i mars 2015. Och det har inte blivit bättre. Det är svårt att förklara men det finns så otroligt många minnen runt födelsedagar.

I 20 år har vi firat med både party o fika och jag har fått paket med nåt jag behövde.
I helgen har jag varit på crosskart och coachat min goda vän som är nybörjare i sporten och det är ju jag med då det är en ny gren och mycket nytt även för mig. Men det är kul o inspirerande.

Det är idag 40 årsen jag åkte codriver första gången. (På riktigt som föråkare) Då fick jag se fotsulorna på en stackars funktionär😬. Vi åkte på en liten väg, målet var mitt i en svag vänster med löv på vägen o tyvärr hade de satt en för kort uppbromsningsträcka och funktionärerna stod på höger sida. Ungefär där vi kom i dikeskanten med låsta hjul🏁🏁. Det är därför man skall ha föråkare som åker med högt tempo.Vi flyttade funktionärerna till andra sidan👍

Det var skönt att inte vara hemma i helgen o ha annat att tänka på.

Men det var många gånger som minnen kommer, i lördags morse när jag åkte till Haninge så åkte jag via Huddinge och passerar Huddinge sjukhus. Utan minsta förvaring kommer tanken på de gånger vi var där med Albert på kontroller inför ryggoperationen😢tårarna bara kommer.

Och det hände flera gånger under dagen. Hur mycket jag än vill komma vidare så kommer det minnen o saknad fortfarande. På kvällen när jag kom hem fikade jag med min dotter, hennes pojkvän o min svärmor. Det går ju inte att inte tänka på att det saknas två änglar.

Ikväll åker jag ålandsbåt med min bästa vän då vi bägge fyller samma dag. Jag skulle ljuga om jag sa att det flyter på utan minnen. Det finns alltid.

Kram o gonatt⚓

Mitt liv ! Min kaos !Mina val !

Mitt liv ! Min kaos ! Mina val !

Ikväll var jag o röstade o då jag gjorde det sent så kan min röst bli den avgörande 😁. Det är lite spännande att bo med en person som är född i ett land med begränsad demokrati. Hennes syn på rätten att rösta är annorlunda än den vi har som tar den för givet. Jag blev också varse att det var första gången jag gick själv o röstade😢😢. Det gjorde att jag tänkte tillbaka o reflekterade över mitt liv nu och bakåt.

2015 skrev jag detta.

Min morgon..(effektiv ?)
ICA, sjukhuset och byta Abbes hostmaskin, bli påbackad med Abbes bil. ( på den nyligen utbytta stötfångaren). Sen…2016

Alla säger att jag skall se framåt ?

Jag vill se i backspegeln…(min ängel)
För ett år sen fick vi punktering på väg till Karolinska..(en timme senare i 120 km/h😬)
Det som var stökigt just då är inget mot nu..

Min erfarenhet detta år är att jag trodde i våras att jag kunde ”hantera” sorgen och saknaden efter milla ganska bra och såg framåt och gjorde saker…

Nu vet jag bättre..jag hade så fel !
Det är nog ensamheten som är min stora våg att komma över..
Ensamhet och sorg verkar ha nån Matematisk ekvation e *s=tillvaron, utan energi, total saknad minimal framtidstro ??
Jag gör saker men energin tar fort slut…

Självklart skall man säga,
Jag är fri att göra vad jag vill.
Jag kan åka vart jag vill..
Jag flytta vart jag vill
Jag kan köpa det jag har råd med..
Men….
Den jag vill göra det med är en ängel..

Trevlig helg !
Ikväll blir det aw

2016 skrev jag också detta

Den sämsta byrå jag köpt ( köptes till milla innan jul, sen fick Albert överta den ) är såld på två timmar..
Skönt att slippa se den !

Och efter blev det mycket värre men på nåt sätt kommer man vidare och har man viljan och rätt personer runt sig så går det att komma upp från botten av sorg, ensamhet o sakmad. I mitt fall fanns mina älskade vänner Jessika och Marianne och min dotter som stöd när jag kraschade.

Igår var jag på herrmiddag för 31:a gången. Vi har i år tyvärr mist en vän och vi pratade mycket om sorg, saknad och vikten av vänner.

En av gubbarna frågade mig en sak precis när jag gick och den frågan återger jag här då det är sannolikt att vi alla kommer ha en vän som mister en anhörig och hamnar i en liknande situtation som min.
-P.L känner du att vi fanns för dig när allt hände ? Jag förstår frågan då jag oftast träffar flera av dem en gång på år. Mitt svar är såhär.
Då tänker säkert flera av er, men jag ringde inte eller så..
MEN det var MITT VAL !

Ni fanns och finns !
Alla behöver nån att gråta, kramas med o prata med och det hade jag många o oftast. Men minst lika mycket behöver man det vanliga livet.

Som de vanliga grabbarna som jag kan koppla av med. Där jag kan både skratta igen o gråta.

Mao fortsätta leva.

Milla sa alltid, lägg inte energi på det du inte kan påverka o fortsätt leva ! Jag minns när jag kom till Örebro ganska tätt inpå att Milla lämnat o jag möter en av grabbarna kort på Clarion hotel under en aw och först beklagar han o kramas o undrar hur det är… men sen efter en kort stund kom ett skämt ! Och det var det jag behövde ! För det är livet…

Man orkar inte och mår inte bra av att sörja hela tiden och har ibland kanske lika mycket behov av att ta en öl även om jag kanske inte förstod det då. Samma sak var det på jobbet, man orkar inte gå och sörja hela tiden. Det kommer man göra ändå.

Så mitt råd är finns för Era vänner men försök känn av vad som är bäst för dem, ibland kan det vara en kram, ibland behöver du bara lyssna och finnas och för vissa skall du vara som vanligt. Inte låtsas som att inget hänt såklart. Men det som hänt vet vi och kan inte påverka.

Det har nu gått två år o två månader sen Albert rycktes bort och det är nog först i sommar som jag blivit öppen för att lära känna nya människor igen. Jag har nog också blivit bättre på att ta tillvara på det oväntade och roliga om jag kan. Vänta inte !

Nu skall jag se valvakan tillsammans med min underbara inneboende. Och på armen har jag armbandet Tillbaka till livet till förmån för cancerrehabfonden❤

Kram o gonatt

Tårar av glädje och saknad

Tårar av glädje och saknad.

Igår hade jag och Felicia förmånen att medverka på barndagen 2018 här i Eskilstuna. Det är ett event där 80 barn som haft det mycket tufft i livet får åka precis hur mycket sportbil de kan o orkar.

Dagen inleddes med att alla 120 bilar paraderade in på banan och visades upp framför läktaren. Vi var sista bil och vi var där för barnen så blev det så klart ett snabbstopp o några donuts (plan så klart😁) Direkt efter skulle jag åka och tanka (glömde det på vägen ut) . När vi åker ut i depån och ser alla barn som kommer med rullstolar, permos eller har jobbigt att ta sig fram eller på andra sätt kämpar men vinkar glatt och ler och ropar, så gav det mig en känslosmäll av tornadonivå. Jag grät hela vägen till macken o tillbaka 😢. Hur skulle detta gå ?

I början av dagen var det lite lugnt men ju längre dagen gick blev det fler och fler som ville åka. Och vi hade kanske inte dyraste bilen men det spelade ingen roll, att åka lite på sladd med vind i håret är kul😁

Men en tjej sitter för resten av mitt liv i hjärtat. Felicia sitter bredvid henne när hon är käkar och överhör hur hennes föräldrar frågor om hon inte vill åka nåt ? Och hon säger, -nej alla kör så fort ! Felicia är grym på att få kontakt med barn så hon säger -Jag kan skjutsa dig och vi kan åka så sakta du vill.

Så en glad men liten blyg tjej sätter sig i bilen. Det blev inte en vända utan flera och snart hördes FORTARE ! Vi skjutsade även storebror.såklart👍

Nån timme senare kommer hon tillbaka och vill åka med Felicia igen ! 😁 Efter några vändor till kommer de in min fina chaufför som är trött nu. Föräldrarna försöker få en glad tjej att kliva ur men… Felicia frågor om hon vill åka med mig istället och jag får ett leende jag aldrig glömmer❤❤❤❤.

Jag lovade mamma att köra en vända till men såklart tog vi flera😁😁. Och när man sen får denna kommentar så säger den precis allt om vad dagen handlar om.

Att ge barn som haft eller har det tufft en upplevelse, ett minne och nåt positivt de kan prata om. Jag vet både hur det är att leva och ha ett sjukt barn men också hur det är att inte längre ha det😢😢😢Så min och även Felicias kärlek gick lika mycket till föräldrarna som var med. Jag kan stolt erkänna att mina tårar kom många gånger under dagen. Både i depån när jag såg föräldrar som med tårar i ögonen ser på deras barn av glädje. Men också i bilen när vi åkte. En kille med cancer säger när vi kommer in i depån,-Du körde bäst ! Det här kommer jag minnas resten av mitt liv ! Jag vet att det kan vara kort😢. Ett annat minne är en killes wooooow när jag ber honom vända sig om och ser Mr Jinstrands Ferrari 458 en halv meter bakom. (Jag såg smilet på Magnus i hela backspegeln😁😁)

När vi kört så alla barn var trötta så var det kortege in mot strömsholmen mitt i Eskilstuna. Jag vet hur svårt det är att få 120 bilar att ta sig in och genom city en lördag. Men med hjälp av ett gäng helt fantastiska mc grabbar så flöt det på ett helt fantastiskt sätt. Och jag kunde aldrig drömma om att få se så många människor som stod med telefonerna och filmade efter vägen.

Väl framme var det utställning för Eskilstunborna och det var kul att så många kom. Fast det var en ganska unik samling. Att se 4-5 mclaren,10-15 lambos, runt 25 Ferraris, en drös Porschar, några Bentleys, några Audi, R8 osv osv är ganska ovanligt.

Dagen avslutades med middag och en välgörenhetsauktion på Munktellmuseet. Jag tog med mig Dina min fina ”sambo” eller inneboende som är rätt benämning. Och vi hade en mycket trevlig kväll.

Och med glädje kan jag berätta att auktionen drog in över en miljon till Cancerrehabfonden.

Som den fantastiska mannen bakom eventet Peder Karlsson sammanfattade det, det var fina människor som bryr sig om andra människor som var med❤

Kram o gonatt

En underbar helg 🙏

En underbar helg🙏

Jag har nu bäddat ned mig i en buss för sex/sju timmar i en buss hem. Jag har varit i Strömstad på vår ”Sverige fest” med 350 kollegor o vänner inom Baker Tilly.

Vi lämnade Eskilstuna tidigt i Torsdags morse och kom ned vid lunch. Sen dess har det varit, utbildning, umgänge, föredrag, mycket god mat och party🍻👣💅.

Jag ser det som en stor förmån att ha så många kollegor som med åren blir vänner. Det har varit fyra dagar av samtal och möten. Livet (och en resevän❤) har lärt mig att är man öppen och nyfiken så kan det mest fantastiska saker hända och du kan träffa och umgås med trevliga människor.

Och denna helg har verkligen innehållit spännande o fantastiska möten hela tiden.

Redan på Torsdagskväll under middagen så kom den första nya bekantskapen.

När vi träffas alla på Rådek så väljer jag ofta medvetet att försöka hänga med de andra kontorens medarbetare och även försöka prata med de ”nya”. Även om det händer ofta att jag hamnar tillsammans med ”mina” fantastiska tjejer från Flen när det blir dags för vin.
Vissa har jag känt så länge så jag knappt minns (fast det gör jag ju)

Likaså nu😁och jag har väldigt trevligt. I våras hade en ny tjej börjat o vi börjar babbla på under middagen. Om det är något jag tycker om så är det unga smarta människor med humor och ett driv för livet som också vågar gå utanför boxen.

Vi har sen hängt ganska mycket under helgen o det har varit många både roliga och allvarliga samtal, men framförallt mycket humor och värme (trots att vi suttit säkert 10 timmar utomhus)❤.

Då min bästa vän jobbar med eventet så blir det ju också en bonus då vi kan käka frukost och ses lite då och då.z❤❤❤

Lördagen inleddes med några föredrag och de avslutades med äventyraren Renata Chlumska. En fantastisk föredragshållare som jag ju har gemensamma erfarenheter med. Inte som äventyrarare utan då vi bägge mist nån vi älskar.

Efter att hon signerat ett gäng böcker så hann vi börja på ett lite djupare samtal som fortsatte över en trevlig lunch tillsammans med Jessika❤ (jessikas mess, Kan Ni komma snart ? Jag tar mat ! Hungrig! 😁😁 )

.Vi har ju faktiskt en sak till gemensamt o det är att jag satte upp mig på en lista (och betalade en mindre avgift) för 12 år sen att åka ut i rymden och Renata har nu köpt en biljett och vill bli första kvinna ut.

Under samtalet spårar det såklart ur då vi sitter tre personer o äter fantastisk mat och alla tre vill utveckla saker. När vi är framme vid att sälja klättring på månen så kommer man självklart att kunna göra om x antal år, det skall bara paketeras rätt. Jag är ju mer praktiskt o tänker, hur gör vi med syrgas mm. Svaret kommer blixtsnabbt, inga bekymmer ! Du behöver ju inte anstränga dig ! Tyngdlagen Peter. 💪 och vem vet …

JAG KANSKE SKALL KLÄTTRA PÅ MÅNEN ?

Efter det inspirerande mötet så gick jag till spaavdelningen och fick massage, hängde med Frölundas hockeygrabbar och sen med en mysig kollega😘

Lördagskvällen avslutades med en trevlig middag igen och sen med Hamburgsunds bästa band HAAKS på scen.

Helgen kan bara sammanfattas som helt underbar. Och när jag kommer hem så blir det mog lite te med Min fina inneboende och i veckan flyttar men älskade dotter in i mitt hus❤❤

Livet har tagit ett par steg till framåt.

Ha en oväntat underbar söndag🙏❤

Oväntat underbart med inneboende!

Oväntat underbart med inneboende🙏

För 2 veckor sen frågade en nära vän på facebook om nån hade ett rum eller liten lägenhet att hyra ut pronto till en av hans personal. Jag har aldrig tänkt tanken förut men nånting gjorde att jag messade o kollade läget. Efter att jag fått berättat för mig vilka krav/ syn på inneboende hennes nuvarande värd hade så sa jag direkt. Hon får bo i Abbes rum/ gästrummet om hon vill.

För en vecka sen flyttade hon in och det finns nog en mening med detta också ? Redan när vi sågs första gången förra söndagen så fanns en förståelse och nån form av samhörighet eller liknande. Och redan nu vet vi vad. Vi bägge har erfarenheter av livet som gör att vi förstår varandra på ett rätt fantastiskt sätt.🙏 Och det trots att jag tvingas gå tillbaka till 100% engelska, men det är bara kul. Så det som i min tanke var en tillfällig gäst blir nog ett år eller två.

Hur är det då att ha nån bo i sitt hem ? Först så måste man nog själv inse, acceptera o vilja att den inneboende har ett fungerande liv rent praktiskt. Jag har ju ganska enkelt kunnat göra plats i garderober, kök och hall, jag har två badrum vilket också underlättar. Jag vet ju att en kvinna behöver mer plats än mig i badrummet så det är inget konstigt.

Sen är ju jag van med att vi alltid haft assistenter i huset så för mig blev ingen stor sak på det viset. Det som däremot är oväntat underbart är att trots att jag var borta i helgen och vi bara har fikat och käkat ihop några kvällar så känns vi redan som vänner. Vi pratar om livet, döden, hur det är att komma till ett helt nytt land, (sverige är ett lustig t land) hur det är att ha pojkvän i ett annat land o ses sällan mm mm. Det är inte bara kul för mig att lära/visa var ex affären, kemtvätten, biblioteket m.fl finns. Jag får också en påminnelse om hur bra vi har det….

Sen är det såklart jättemysigt med sällskap i huset. Att ha nån som säger godmorgon, hej när man kommer hem o gonatt när man lägger sig är nog bra för de flesta.

Sen det lustiga, det tog två kvällar sen börjar jag tänka på engelska !😁.Det är nog inte så konstigt egentligen då vi nu pratar 100% i huset på morgon o kväll. Och det har hänt förut och det kom tillbaka till mig. När jag var och hälsade på Carolyn 1987 ? Så minns jag att jag efter ett par dagar drömde på engelska😁😁

Förra helgen var jag i Arvika på crosskart med Felicia o fick lite champagne feeling vid efterrätten.

Sitter nu på en buss på väg mot Strömstad med jobbet. Utbildning, spa och lite party med flera av mina bästa vänner.

Trevlig helg❤🙏