Ibland tokar det till sig. IgÄr kvÀll fick jag för mig att ta nÄgra timmar i garaget, dÄ jag aldrig fick tummen ur i helgen.
Jag började med att plocka undan lite o skulle slĂ€nga ut lite skrĂ€p som ska till tippen. Jag gĂ„r ut genom lilla dörren och runt hörnet. DĂ„ ser jag att en utelampa gĂ„tt sönder sen skramlar det, gör ont och jag faller som en fura rĂ€tt över mitt plogblad. đĄVem fan har stĂ€llt det dĂ€r ? Jag sĂ„klart ! Och de har en massa vassa pinnar, bultar, jĂ€rn mm
Vis av erfarenhet sÄ kÀnde jag efter direkt om jag kunde stÀlla mig upp, kollade fort om/ hur mycket det ev blöder ? Dumt att tuppa av pÄ en mörk garageuppfart framför en bil.
Det var nog lugnt, mest skrapsÄr sÄ jag slÀckte i garaget , lÄste och gick upp. TvÀttade av hÀnder och armbÄgar som blödde lite, tog av mig jeansen o ser fler sÄr och lite blod. TvÀttar av lite och tittar lite nÀrmare. Sen ringde jag en trappa ned, jag behöver hjÀlp att tejpas ihop lite.
Tur man har en sjuksyrra i husetâ€ïžOch lite bandage mm hemma, det har fyllts pĂ„ idag. Jessica tyckte nog att jag borde sys i ett par av ”skrĂ„morna” men jag tĂ€nker inte sitta pĂ„ en akut nĂ€r covid o influensa hĂ€rjar om det inte Ă€r livshotande.
Bra jobb och en omlĂ€ggning senare pĂ„ kvĂ€llen. Sova gick vĂ€l sĂ„dĂ€r men det gĂ„r. Idag har jag skött mig och tagit det lugnt som dottern sĂ€gerâ€ïžâ€ïž
Jobbat hemma, nÄgra samtal och nÄt teamsmöte o ett snabbt besök pÄ kontoret.
IkvÀll har nÄgra tomtar flyttats.
Det Àr vÀl dags att kasta ut julen snart. Och sen har det varit divanlÀge
VĂ€ldigt trĂ„kigt men det brukar va bra pĂ„ tv, Och kött lĂ€ker mycket fortare Ă€n ben. Jag ser det positivt. Imorgon ska jag slutföra mitt jobbmĂ„l inför nyĂ„ret och det kĂ€nns riktigt bra. I början av Oktober satte jag ett mĂ„l pĂ„ vilka jobb jag skulle ha klara till nyĂ„r och nu Ă€r det bara det sista kvarđ
IgĂ„r kvĂ€ll fick Ă€ven âhistorianâ nĂ„gra rader jag inte riktigt fĂ„tt pĂ„ plats förut. Ămnet Ă€r kĂ€nsligt och svĂ„rt, hur kĂ€nns det att man ska dö? Att veta att man ska försvinna frĂ„n allt och alla ? Jag kunde inte frĂ„ga Milla och jag vet inte heller om jag hade velat ha svaret? Det Ă€r nog vĂ€ldigt olika sĂ„klart. Men jag vet fan inte vad som Ă€r vĂ€rst, att lĂ€mna sina barn eller förlora ett barn? Det fĂ„r mig bara att vilja leva merâ€ïž
Ha en fin kvÀll frÄn soffan.
ovÀntatunderbar 