En väldigt speciell dag ❤❤❤

Den 28/12 2019 blir starten på en ny fas i livet. Jag har ju varit förberedd, orolig och skiträdd i veckor. Inte för att bli morfar utan för att Jessica inte mått bra och vi vet ju hur mycket som kan gå fel med en bebis och effekterna av när allt inte flyter på eller de föds tidigt .Det spelar ingen roll hur positivt jag försökt tänka. Eller att jag vet att även om det inte blir som man tänkt så kan det bli bra👍 Den finns där o bara positiva händelser får bort oron. Så känslan att få en bild igår och sen prata med Jessica är svår att beskriva❤❤❤❤❤

Men för att få perspektiv och jag riktigt själv ska förstå så går jag bakåt som vanligt.

Innan jul 2002 fick vi veta att Albert hade ”vattenskalle” , för övrigt av samma läkare som fanns med Jessica och Johan nu😁.23/1 togs han ut med kjejsarsnitt och vår resa började. Bland det första jag gjorde var att få dispens för Jessica att träffa sin lillebror så hon såg Abbe innan Milla❤.

2015 Milla hade legat inne en vecka och de kunde till slut operera min ängel i magen. Den gick ok och magen blev bättre men övriga kroppen gav sakta upp😢och 23/1 2016 var det över.

Sen när Albert också gick bort i juli 2016 har det nog handlat mycket om att överleva, göra kul saker om man kan, köpa och sälja saker som tröst och saknad osv.

2016 Var jag och hämtade dagens spontan köp😁. Den gick hem o 300 meter till😉

Stannade dag 1, 300 meter hemifrån😵.

Men det löste sig snabbt med Mustafas hjälp.

I December 2018 Började jag bygga de två radiostyrda Minis som skall kunna lekas med. Och i vår (2020)hoppas jag de ska göras klara och körbara.

Nu till sista dagarna. Jessica o Johan har ju varit på sjukhuset massor den senaste månaden för kontroller, medicinering mm. Så det var absolut ingen överraskning. Egentligen var det ”som vanligt” för mig, sjukhus, behandling och väntan. Den stora skillnaden är ju att jag inte är ”ansvarig” stödperson utan det är ju Johan ! Det är en lite ny situation som är naturlig men har man varit i kontakt med vården så mycket som vi så är det nästan ”det normala”‘ Vi  pratar ju mycket men just den där känslan att inte vara på plats är skum. Det är samma känsla som Milla o Jag hade när en av oss var hemma o ex sov.. Man behöver vila men vill egentligen vara på sjukhuset och se och höra vad som händer.

När jag pratade med Jessie i fredags kväll och de hade satt henne på fasta från midnatt förstod vi bägge att imorgon sker det. Ok, vecka 31,5 är bätte än 29. Jag försöker se positivt❤

Att sen vakna i Örebro på hotellet, och när jag skriver kram o några tips o råd så inser jag hur mycket jag minns av när Abbe föddes. Väntan på operation, bedövning, hur fort det gick, att gå med honom och lämna Milla😢, hennes smärta efter osv. Så hela dagen var jag 17 år tillbaka i tiden❤😢❤😢..En jättekonstig känsla. Samtidigt som jag var förväntansfull och orolig så saknade och mindes jag.

Men ett bevis på att jag kommit ”framåt, inte vidare”är nog att det ändå var varma minnen på nåt vis. Jag har igen kunnat stötta någon med min erfarenhet.❤ Det är svårt att både förstå o ändå svårare att förklara.

På eftermiddagen fikade jag och svärmor och när det då plingar i telefonen från Johan med en bild på en väldigt nyfödd liten Milian så brister det för oss bägge. Att en sån liten hand på en liten kropp (1260gram) kan ge såna känslor ❤❤

Och ändå kommer jag inte fatta på riktigt förrens jag har honom i min famn om nån månad då jag hoppas de är redo och får komma hem.

Vi vet ju inte men på nåt vis önskar jag ju ändå att Milla kunde se att livet går vidare och om hon tyckte jag köpte/ byggde onödiga leksaker till Jessica och Albert (och mig) så är det inget mot vad jag kommer göra nu😁😁🏁⚽🏂🚂🚴🚀🏎.Och om det är nåt jag har så är der TID !

Jessica nämnde nån dag att hur ska de klara att ha ansvar för ett barn❤Men om det är nånting jag inte oroar mig för så är det den delen. De kommer bli världens bästa ❤

Jag kan ju bara uttala mig om Milla o Jessie, men Jessica har världens bästa arv(milla❤),hon har en grym utbildning, är självständig, smart och är så omtänksam. Och Johan är jag helt lugn med också så när det gäller att ta hand om mitt barnbarn är jag helt lugn och trygg.

Igår kväll kom Felicia o Jonas förbi, även för Felicia hade det hänt en bra känslomässig sak så vi dubbelfirade på lokal med lite mat igår kväll.

Ha en fin kväll ! Kram