2017 skrev jag allt är mycket bättre än i fjol…även om det är kasst.
Mycket av det jag skrev då stämmer fortfarande men jag har fått nya minnen och erfarenheter så jag mår lite bättre. Även om ensamheten känns extra mycket dessa dagar. Men jag är långt ifrån ensam i att känna mig ensam ..
Jag både ställer mig själv och även får frågan om vilken dag som är värst ? Millas eller Alberts dödsdag ?
En absurd fråga men inte enkel att svara på. Det var två olika situationer då vi med Milla var förberedda och med Albert kom det som en chock så den var nog värre då. Och vi hade två olika relationer så saknaden är nog lite olika med. Svaret är att Den värsta dagen i efterhand är nog idag 23/12.
För 23 år sen firade jag min första Jul med Milla och Jessica, Jag började dagen med att köra förbi en polis i 150+, en snäll polis pratade länge med mig och jag hade en slips som spelade.
För 21 år sen förlovade vi oss, Vi gjorde det lite tidigare än planerat då Camillas pappas hade cancer och han hade berättat för mig (redan i november) att det var kört och kort tid kvar..och vi ville att han skulle få uppleva det.
Han kämpade och var med på Julafton hemma hos oss, den 10:e Januari fick han ge upp.
Bilden är på Roland och Jessie.
För 16 år sen hade vi gjort ultraljud och visste att Albert skulle födas med vattenskalle en månad senare.
För 11 år sen hade Albert precis blivit blind.
För 3 år sen upprepades historien med att Milla kämpade med att ”fira jul”, en månad senare slapp hon lida..Till det skall läggas alla minnen av det trevliga som hänt alla jular. Jag får upp minnen och saknad av både Milla och Albert hela tiden..När jag slår in paket, när jessie öppnar paket, när jag gör en ”julmacka” osv osv
Så det är lite för många minnen och det kommer ta flera år till innan jag kommer fira en ”normal” jul med glädje igen. Det fattas alltid två personer….
Men överlevde jag 2016 års totala fria fall (utan min vän jessika på telefon vet jag inte hur det slutat ❤️) och förra året klarade jag till klockan sex. Så jag har bestämt att detta år kommer gå bättre.
Jag har också lärt mig att jag är absolut inte ensam. Man behöver inte förlora fru och barn för att känna sig ensam. Du kan vara skild och inte ha dina barn på julen, du kan vara gammal och inte orka, du kan vara sjuk, du kan ha separerat från din livskamrat eller aldrig hittat nån ? Du behöver inte vara ensam för att känna dig ensam ! Ja det är nog fler än man tror som lider över allt prat om att fira med familjen i jul.
Jag är otroligt tacksam för mina vänner och försöker också var en god vän.
Idag har jag varit på 5 års kalas hos sonen till min älskade soul och det finns få saker som ger mig så mycket positiv energi som att ”leka i snön” med bil och ha en skrattande 5 åring bredvid sig.
Imorgon blir det nygamla och nya minnen då julafton blir i Örebro med att först återuppta en julaftonsfika på stan med en gammal vän o sen nytt julfirande.
Nu ser jag fram emot nästa år och nya positiva minnen.
Trevlig helg🎁💖⭐
oväntatunderbar 