Tack för att du delade två veckor av ditt liv med mig❤

Tack för att du delade två veckor av ditt liv med mig❤

Men nu kommer jag ju sakna en person till i mitt liv🌻😭

Detta låter såklart konstigt i vissa öron men för fem veckor sen när vi träffades på midsommar och resan bestämdes så var vi helt öppna med att detta var en resa vi gjorde NU, för att ha kul, få en erfarenhet o lära känna varandra som vänner och även lära känna oss själva. Vi lovade att leva nu och inget sen finns.

Det har vi också gjort, men det är nu det blir intressant. Karin har koll på sina egna personliga sidor och hon är extremt introvert och kräver mycket ”egen tid”. Det har hon varit helt öppen med och vi har pratat mycket om det. Och jag är nog tvärtom dvs extrovert tror jag ? Hon vet att jag skriver detta. (Hon ligger ju i sängen bredvid) Hon är samtidigt nyfiken på att lära känna andra människor…MEN när hon gjort det så går hon vidare och ge plats för nya människor..(jag är ju tvärtom och vill ha kvar vännen) dvs hon och jag är nog inte bra för varandra för mitt behov av henne kommer bli en saknad 😭Eller jag bör ju lära av det i andra vänskaper eller relationer.

Men hon vill samtidigt minnas tillbaka på tiden som positivt. 💚Hon lever i nuet på riktigt som jag ser det och egenligen är det är fin egenskap💛

Speciellt i ett förhållande. Förhållandet skall vara bra för bägge, är det inte det, gör nåt åt det eller bryt upp. Men minns det som positivt. Det är två människor som bägge har rätt att må bra.

Jag trodde jag var bra att leva i nuet men….och jag gör kul saker, men jag har ju hela tiden en rycksäck med minnen med mig. Och uppskattar jag nuet ? Jag tänkte innan vi åke att vi är så totalt olika så det kommer bli en kul grej, hänga med en trevlig tjej o vi gör saker ihop sen är det hej då. Typ…(men kan jag det?)

Och jag (hoppas vi) har haft jättemysigt och kul på alla sätt ! Vi har pratat, skrattat, (och tårar från mig såklart då jag har många minnen från Trier i tyskland.) Men då de kommit har jag haft världens finaste med mig❤. Man får minnas men gör det till positivt.

Jag tycker mig ha bra koll hur människor mår o hur jag skall bry och bete mig. Men med en person som behöver mycket tid själv blir det lite svårt för mig så jag får bromsa mitt ”bry mig”.ex, när vi suttit o grillat o haft jättetrevligt en kväll med sex andra personer så går hon iväg efter några timmar. För hon behöver vara själv en stund… I min värld så har jag/ nån sagt nåt o jag borde gå och kolla läget.. Men nu är det bästa jag kan göra är att ge henne tid. Och jag gjorde mitt bästa men jag vet också att Karin hade det jobbigare med att vara social i flera veckor och jag är tacksam att hon stod ut med mig.

Vi har besökt sju länder, druckit och köpt bubbel, vin och öl, ätit gott. Handlat i allt från garage til finbutik.Vi har legat vid poolen o pratat i månskenet så vi blev utelåsta, vi har gjort bus på kvällspromenader, haft liftare i bilen, och vi hängt och bara gjort det vi känt för just då. Njutit av livet kort sagt❤❤❤❤

Jag har också upptäckt att trots våra totala olika sätt att vara och känna så är vi lika på otäckt många sätt, både i tanke o handling. Den här tjejen har en hel drös med sidor jag bara älskar ! Ett exempel Vi har kört med ”delad ekonomi” dvs nån betalar. Och det tillsammans med att vi bägge är livsnjutare och har samma köpbeteende på champagne och vin mm gör att jag förstår om människor vi träffat på vägen trott att vi var ett gift par då vi i butiken diskuterade om vi skulle ha tre eller fyra lådor av varje sort och sen åkte nåns kort fram i slutändan. Inget tjafs !👍

Jag bara älskar det ! Och jag är rätt säker på att vi till slut är lika fattiga😁

Så det är med en blandad känsla i kroppen jag åker hem.. Det har varit fantastisk på alla sätt och jag önskar dig ett fantastisk liv ❤

Jag hoppas våra vägar korsas mer än en gång.

Du är fantastisk ❤

Min dörr är alltid öppen för dig och vem vet.. Nån dag kanske dörren sitter på ett chateu i Bordeax❤❤❤

Författare: ovantatunderbar

Man strax över 50 som levt med hustru, utflyttad dotter och en gravt funktionshindrad son. Under 2016 förlorade jag både hustru som förlorade mot cancer och sonen som hastigt lämnade oss. Jag kommer här försöka berätta min historia om hur det varit att leva, hur det är nu, alla frågor, ensamhet, nya vänner, relationen till gamla vänner mm mm Likaså aktuella tankar om livet och världen vi lever i...

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s